Bjursunds säteri
Strax efter man passerat över Bjursundsbron ser man det vackra säteriet, byggnaden på vänster sida. I parken, till höger om gården, finns också en gammal vinglös väderkvarn av holländsk typ. Kvarnens så kallade kupoltak är liksom huvudbyggnadens, klädd med spånstickor. Kvarnen är från 1784.
Som många andra gårdar här i Tjust ägdes Bjursund på 1300-talet av Bo Jonsson Grip. Det enda som återstår från den tiden är källaren med de tjocka stenmurarna och vackra valven. Under 1630-talet ägdes Bjursund av Beata Oxenstjerna. Hennes dotter, Christina, gift med Erik Ulfsparre av Broxvik, gav gården i arv till sin dotter Beata. 1694 var Bjursund i Magnus Gripenwalds ägo. Tillsammans med Armica Leijoncrantz fick han en dotter som ärvde gården. 1729 köptes Bjursund av baron Isaac von Knorring som deltagit i Karl den XII:s krig och suttit fången i Poltava till fredsslutet. Von Knorring var gift med Eva de Bésche, och deras äldsta dotter, Hedvig Christina, fick ärva Bjursund.

Hedvig Christina gifte sig med friherre Georg Henric Lybecker. Herrskapet Lybecker ägde vid 1700-talets mitt inte bara Bjursund utan också Åkerholm, Djursnäs, Ottinge och Hasselby gårdar. På Åkerholm växte deras elva barn upp, men då baron Lybecker avled 1776 flyttade änkan med några av barnen till Bjursund.
Sonen Axel ärvde vid moderns död Bjursund och löste gården från rusthåll och återvann säterifriheten. På 1700-talet förlängdes huvudbyggnaden på vardera sidan samtidigt som ett par flyglar byggdes. Under Lybeckers tid blev huset vitrappat och i flera rum målades vackra bårder på väggarna. Under 1800-talet blev väggarna överspända med linneväv och först på 1950-talet upptäcktes de gamla handmålade bårderna.
Axel Lybecker dog barnlös på Bjursund 1827 och därefter ägdes gården bland annat av fru Rosenmüller från Hellerö, fru Wendla Hammarsköld och godsägare Liedberg. 1947 såldes Bjursund till kapten Beckman från Norrköping. Beckman lade ner mycket arbete på att modernisera gården, och sålde den 1947 till förvaltare Philipson. Denne dog endast två år senare och gården köptes därefter av major Carl Lagercrantz.
Det var under Lagercrantz tid på Bjursund som man upptäckte och tog fram de gamla fina handmålade bårderna. I salongen fann man en vacker tapetbård klistrad på linneväv under den en ännu äldre, mörkbrun fris med blå blomslingor.
1 parken kring Bjursund finns också en gammal väderkvarn av holländsk typ kvar. Väderkvarnen lät major Lagercrantz göra till ett litet hembygdsmuseum, med föremål från den gamla kvarnepoken. I kvarnen satte han också upp sina jakttroféer från safarijakter i Afrika. En sällsynt blandning av svenska rådjurshorn och afrikanska antilophorn finns fortfarande att beskåda i kvarnbyggnaden.
Sonen, Carl-Erik Lagercrantz, tog över gården och skötte den till år 1964 då han omkom i en tragisk drunkningsolycka på Syrsavikens is.

Bjursund blir vandrarhem
1966 köpte Linköpings kommun Bjursunds säten för knappt två miljoner kronor. Man omvandlade säteriets vackra salonger till vandrarhem, golven fick linoleummattor och biblioteket blev till duschutrymme. Cirka trettio år senare såldes Bjursund vidare till familjen Hultman för omkring 14 miljoner. De var gårdens ägare i bara två år och sålde från några av gårdens mindre utgårdar innan de sålde gården vidare till Ulf och Maud Johansson. (*)
Bjursunds nya ägare har allt sedan sitt tillträde lagt ner ett stort arbete på att återställa gårdens ursprungliga utseende. Plastgolv, spånskivor och andra moderna tiders påfund har rensats ut. Familjen Johansson har låtit ta fram de gamla fina trätaken, slipat, målat och riktat upp de sviktande plankorna. Man har lagt in vackra ekparkettgolv och lyckats återställa det bästa av det gamla säteriets karaktär. Utvändigt har fasaderna putsats på gammalt vis med kalkbruk. Till och med det gamla hönshuset har reparerats och snyggats till.
Ulf Johansson, VD för Spectra Physics AB och Nordic Tel Holding AB, har för avsikt att småningom bosätta sig med sin familj på Bjursund. Tillsvidare är gården familjens stora fritidssysselsättning.
Bjursund är inte öppet för allmänheten.

(*) I boken står det Karin, men enligt uppgift skall det rätta namnet vara Maud. / Stefan

© Åsa Frosterud-Jägerhorn, Martin Jägerhorn, 1996

Utdrag ur deras bok "Förtjust i Tjust"
ISBN 91-630-4344-0
(Kan bla. köpas hos Tjustgalleriet i Västervik; Strömsgatan 7)